Elektricitet är den huvudsakliga energin som människor utvinner, och motorns syfte är att omvandla elektrisk energi till mekanisk energi, vilket innebär ett nytt genombrott i användningen av elektrisk energi. Numera har motorer blivit en vanlig mekanisk anordning i människors produktion och arbete. Med utvecklingen av motorer finns det olika typer av motorer beroende på tillämpliga tillfällen och prestanda. Idag ska vi presentera klassificeringen av motorer.
1. Klassificering efter fungerande strömförsörjning
Beroende på motorns olika strömförsörjning kan den delas in i likströmsmotor och växelströmsmotor. Växelströmsmotorn är också indelad i enfasmotor och trefasmotor.
2. Klassificering enligt struktur och arbetsprincip
Enligt struktur och arbetsprincip kan motorn delas in i asynkronmotor och synkronmotor. Synkronmotorn kan också delas in i elektrisk excitationssynkronmotor, permanentmagnetsynkronmotor, reluktanssynkronmotor och hysteressynkronmotor.
Asynkronmotorer kan delas in i induktionsmotorer och växelströmskommutatormotorer. Induktionsmotorer är indelade i trefasinduktionsmotorer, enfasinduktionsmotorer och skuggpolsinduktionsmotorer. Växelströmskommutatormotorer är indelade i enfas serieexcitationsmotorer, växelströms-/likströmsmotorer och repulsionsmotorer.
Enligt struktur och arbetsprincip kan likströmsmotorer delas in i borstlös likströmsmotor och borstlös likströmsmotor. Borstlösa likströmsmotorer kan delas in i elektromagnetisk likströmsmotor och permanentmagnetisk likströmsmotor. Bland dessa är elektromagnetiska likströmsmotorer indelade i serieexciterade likströmsmotorer, parallellexciterade likströmsmotorer, separatexciterade likströmsmotorer och sammansatta exciterade likströmsmotorer; permanentmagnetiska likströmsmotorer är indelade i permanentmagnetiska likströmsmotorer av sällsynta jordartsmetaller, permanentmagnetiska ferritlikströmsmotorer och permanentmagnetiska aluminium-nickel-koboltlikströmsmotorer.
Motorer kan delas in i drivmotorer och styrmotorer enligt dess funktion; Beroende på typen av elektrisk energi delas den in i likströmsmotorer och växelströmsmotorer; Beroende på förhållandet mellan motorhastighet och effektfrekvens kan den delas in i synkronmotorer och asynkronmotorer; Beroende på antalet effektfaser kan den delas in i enfasmotorer och trefasmotorer. I nästa artikel kommer vi att fortsätta introducera klassificeringen av motorer.
I takt med att motorernas användningsområde gradvis utökas, har det även utvecklats en mängd olika typer av motorer för att kunna anpassas till fler tillfällen och arbetsmiljöer. För att vara lämpliga för olika arbetstillfällen har motorerna speciella konstruktioner vad gäller design, struktur, driftläge, hastighet, material och så vidare. I den här artikeln kommer vi att fortsätta introducera klassificeringen av motorer.
1. Klassificering efter start- och driftläge
Beroende på start- och driftläge kan motorn delas in i en kondensatorstartmotor, kondensatorstartmotor och en delad fasmotor.
2. Klassificering efter användning
Motorn kan delas in i drivmotor och styrmotor enligt dess syfte.
Drivmotorer är indelade i motorer för elverktyg (inklusive borrning, polering, polering, spårfräsning, skärning, brotschning och andra verktyg), motorer för hushållsapparater (inklusive tvättmaskiner, elektriska fläktar, kylskåp, luftkonditioneringsapparater, bandspelare, videoinspelare, DVD-spelare, dammsugare, kameror, hårtorkar, elektriska rakapparater etc.) och annan allmän liten mekanisk utrustning (inklusive olika små maskinverktyg). Motorer för små maskiner, medicinska instrument, elektroniska instrument etc. Styrmotorer är indelade i stegmotorer och servomotorer.
3. Klassificering efter rotorstruktur
Enligt rotorstrukturen kan motorn delas in i en burinduktionsmotor (tidigare känd som ekorreburinduktionsmotor) och en lindad rotorinduktionsmotor (tidigare känd som lindad induktionsmotor).
4. Klassificering efter driftshastighet
Beroende på driftshastighet kan motorn delas in i höghastighetsmotor, låghastighetsmotor, konstantvarvtalsmotor och hastighetsreglerande motor. Lågvarvsmotorer delas in i reduktionsmotorer, elektromagnetiska reduktionsmotorer, momentmotorer och klopolsynkronmotorer. Hastighetsreglerande motorer kan delas in i stegmotorer med konstant hastighet, steglösa motorer med konstant hastighet, stegmotorer med variabel hastighet och steglösa motorer med variabel hastighet, såväl som elektromagnetiska hastighetsreglerande motorer, likströmsmotorer, PWM-motorer med variabel frekvens och motorer med switchad reluktans.
Dessa är motsvarande klassificeringar av motorer. Som en vanlig mekanisk anordning för mänskligt arbete och produktion blir motorns tillämpningsområde alltmer omfattande och extremt. För att kunna tillämpas vid olika tillfällen har olika nya typer av motorer utvecklats, såsom servomotorer för höga temperaturer. I framtiden tros det att motorn kommer att ha en större marknad.
Publiceringstid: 8 september 2021
